Kolningsringen eller Fredsmilen vad är det?

Fredsmilen i Världsarvet Kopparberget i Falun

   Fredsmilen
     En 250-årig påminnelse om skogens betydelse för Falu Gruva, större delen av artickeln hämtad från redogörelse av Hans Tredsson.
     År 1754 16 jan. verkställdes förrättningen och fram till dess markerades med rösen i några fall med pålar 112 punkter på periferin av en cirkel med Falu gruva i centrum och med radien av en gammal svensk mil (10 689 m). 250 år senare 2004-2005-2006 inleddes ett organiserat letande av Hans Troedsson med medhjälpare bl.a. Allan B., främst med GPS och lokal kännedom. Allt identifieringsarbete har bedrivits ideellt av ett antal personer.
     Lantmätaren Johan Brandberg hade fått i uppdrag av Kungl. Maj:ts Bergskollegium 1752 (först en radie på 1,5 mil som slopades 3 febr. 1753) att mäta upp 1 mil med 32 radier med milpunkter i cirkeln från gruvan, sedan mätte han ut lika många milpunkter på cirkelperiferin med utgångspunkt från de 32 första. Därefter byggdes c.a 1,30 X 1,30 m stora rösen på de flesta av 112 punkter i cirkeln, i några fall stenar och pålar. Det första utlades i Kavelmora, vidare över Grycksbo, Haghed, Rostberg, Sundbornsbyn, Danholn, Kniva, Vika kyrka, Ornäs, Brusala, och åter igen Kavelmora. Allt detta beskrevs noggrant i bevarat dokument.
    Fredsmilen (fredad från kolning) skapades som del i ett regelverk för Falu gruva och kopparframställningen som var helt beroende 1500-1600 och 1700-talet av skogsprodukter från stora delar av Dalarna, därför bestämdes vilka socknar som skulle producera rundvirke eller träkol.
     År 1607 utfärdade Karl IX ett förbud mot avverkning 1 mils avstånd från gruvan. Redan 1572 förbjöds bönder att hugga skatteved på bergsmansskogarna 1 mil från gruvan.
     Virkesförbrukningen på 1600-talet var enorm, innan krutet kom c:a 1770, att hetta upp berget så att det sprängdes och alla rosterier. Omräknat till dagsnära mått var det 11 000 lastbilar med släp per år eller värma 50 000 villor, härav bara till lysbloss gick åt 5 000 m3m ved.
     Det finns anledning att återuppväcka Fredsmilen som skogshistorisk företeelse i Världsarvet. Det har upphittats c:a 66 rösen, som nu är fornminnesregistrerade, övriga har blivit förstörda av att stenar tagits till kojmurar, nya rårösen, markberedning,vägbyggen m.m.
     Länsstyrelsen har bekostat beständiga skyltar som förhoppningsvis skyddar dessa rösen från framtida åverkan.
     I Världsarvshuset vid Falu gruva finns dokumentation och kartor för allmänheten att ut och orientera efter Fredsmilsrösen. År 2022 är  66 rösen återfunna och kordinatsatta.
     Dessutom finns bra material och kartor att hämta hem från internet under Fredsmilen.se 

En 250-årig påminnelse om skogens betydelse för Falu gruva. Här återges delar av en artikel skriven av Hans Troedsson.

Historien om Fredsmilen

RÖSE nr 82: Hans Troedsson projektledare, Willy Olausson rösletare, Maria Lannerbro/Norell Dalarnas museum.

Ett Fredsmilsröse till

Skogsägaren Ann Cristine Wiborg vid nyupptäckt RÖSE nr 48 och skyltat.